ta min hand jag följer dig

Övertaggade som vi är gav vi oss ut för att spana in Tjejmilens bana innan dagen D kommer.

Vi joggade längs grönområden, vattendrag, hav, feta villor men fula färger och livsfarliga lösa hundar.

Tillslut uppnådde vi milen och la oss i gräset och sa till oss själva hur jävla bra vi är. Precis så som det är normalt att göra när man älskar sig själv över allt i hela världen.

 

Trots den insats vi gjort så var vi inte helt döda och det bådar gott för framtidens tjejmil som närmar sig med stormsteg.